https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Godin_van_de_Wind_4_Nieuwpoort.jpg
G: Godkänna eller inte godkänna, det är frågan
Av Charlotta Carlsson 2020-08-20
Jag tänker dissa ett ord nu igen: "acceptansgodkännande". Vad är det för något egentligen? I teorin tänker man sig följande tror jag: när utvecklingen är klar så acceptanstestar beställaren leveransen, och när allt konstaterats fungera enligt beställning ska så tas ett beslut om "acceptansgodkännande" och därefter sker produktionssättning. Klart som korvspad?
Problemet är att det kan ligga många hundar begravna i denna story:
Förutsättningarna för "Acceptansgodkännandet" som beslut blir i dessa situationer oklara.
Det kanske inte ens finns någon självklar beslutsfattare för "acceptansgodkännandet". Min erfarenhet är därför att det behövs andra beslutspunkter där testresultatet helt eller delvis utgör beslutsunderlag. Projektet behöver definiera i sin kontext:
1. Vad är det för beslut som behöver tas? Och när?
2. Vad är kriterierna för att ta beslutet?
3. Vem/vilka ska ta beslutet?
4. Vilket beslutsunderlag behövs då?
Ett par typiska beslutspunkter istället för "acceptansgodkännande" kan vara, ofta i den ordningen:
När det gäller leveransgodkännande är det förstås viktigt att i förväg ha en klar överenskommelse om villkoren för beslutet. På kravnivå gäller ofta acceptanskriterier per krav - men för helhetsbeslut så behövs något annat. Även vid interna IT-projekt där det kanske inte finns regelrätta avtal, gäller det att ha en gemensam uppfattning om när leveransen ska anses godkänd, eller klar om man så vill. Exempelvis "maximalt x antal fel av allvarlighetsgrad 1,2" eller "alla krav med prio Hög är implementerade och resterande bortprioriterade eller senarelagda".
I projekt med extern leverantör tillkommer att det ekonomiskt och juridiskt är viktigt med tydliga leveransgodkännandevillkor i avtalet. När har leverantören rätt att få betalt? Det kan avtalsmässigt även finnas sanktioner om leveransgodkännande inte kan ges inom viss tid t.ex. Här börjar vi lämna acceptanstestområdet och kommer mer in på avtalsbitarna så jag fördjupar mig inte mer i detta, även om jag i mina testledningsuppdrag jobbat nära avtalsfrågorna. Det är förstås nödvändigt att som testledare vara medveten om hur testresultatet används vidare i beslutet, för att kunna leverera ett adekvat underlag.
Även om man har tydliga villkor för leveransgodkännande i avtalet så betyder det inte att det är solklart hur testresultatet ska tolkas. Jag har skrivit om detta vid bokstaven B: Buggar och avvikelser - när är det egentligen ett fel?
Mer praktiskt inriktat och mest intressant för den verksamhet som ska ta emot systemet/leveransen är beslutet om produktionssättning. Hur kommer livet med det nya att bli för användarna? Kommer det finnas problem som de måste leva med åtminstone en tid? Kommer företaget som helhet eller dess kunder att drabbas av några konsekvenser på grund av att leveransen inte är helt klar? Osv. Det går inte alltid att vänta med produktionssättning till leveransen blivit hundra procent felfri (och vad betyder det?). Inför produktionssättningsbeslutet behövs därför ett underlag där utestående avvikelser listas, en analys av deras konsekvenser, när de beräknas vara åtgärdade och vilka workarounds som kan vara aktuella tills dess. Beslut att produktionssätta trots utestående problem kan vara nödvändigt ibland. I andra situationer kan det vara bättre att skjuta fram det. Men sällan blir det aktuellt att vänta hur länge som helst.
Vilka beslutspunkter kring "godkännande" behövs i just DITT projekt? Hur tänker ni kring punkt 1-4 ovan?
Slutsats för bokstaven G: Godkänna eller inte - det är frågan. Svaret finns i villkoren och avvikelseanalysen.
© Copyright 2022. All Rights Reserved.